På söndagmorgonen var det upp tidigt som gällde. Exxa väckte mig genom att hoppa på min mage och minuten efter hör jag Fias äckliga pigga stämma skrika "Gomorron gomorrooooon!" Ja tjenare. Vi blev ganska försenade av diverse letande och fick köra fooort ner till Hässleholm, tur att Micke är en sådan säker bilförare! =)

Vi hittade utställningsplatsen av en ren slump och trängde oss in bland allt folk, hela Qpoolen var full. Tur att Viskos snälla föräldrar hade tagit en bra plats åt oss. Exxa och Visko var väldigt lika, det är så skumt att se en hund som är så lik ens egen, även lilla Tióne som har bott inne i några månader är en nästan exakt kopia av Exxa. Weard.

Sedan var det bara att vänta och vänta vilket gör mig ännu mer nervös, jag hatar att vänta och Exxa är likadan. Jag visste inte att man får lov att lämna ringen och gå en sväng så länge som man håller koll på när det är ens tur, det upplyste Fia mig om efteråt och det ska jag verkligen göra i Vaggeryd!

Exxa, som var så lugn och fin under väntan, började krångla i ringen, det är ju så jäkla typiskt! Hon började pipa och jag hade fullt sjå med att få henne att vara tyst, inte det lättaste och inte hjälper det ens nervositet heller...! Hon stod still ganska bra inför domaren, jag fick flytta på henne några ggr för att sträcka ut hennes rygg lite men annars skötte hon sig bra. Dock kände jag att vår kontakt inte var så bra i ringen som den brukar vara, förmodligen en kombination av att hon kände min nervositet samt att hon inte ville ha godiset jag hade med mig. Inte bra men nu vet jag det tills nästa gång. Däremot fick jag fram hennes fina steg (så bra som man nu får fram det inomhus på ett halt golv) och det kändes super för oj, vad jag har kämpat med det. Jag skadade mina knän väldigt illa i en ridolycka för ett antal år sedan och har sedan dess knappt fått träna alls vilket gör att jag nu inte springer så bra. Och springa bra måste man om man ska hinna med en liten Husky... Men det gick jättebra och Exxa travade så fint jämte mig så det är vi jättenöjda med! Det är så kul att se att man gör framsteg!

Det är därför vi åker på dessa skk utställningarna, visst hoppas man på att man får en domare som kan draghuskys (vilket inte händer så ofta) men framför allt så vill jag känna att jag som handler gör framsteg efter varje utställning, det är det viktigaste; att känna att man är nöjd med sin prestation. Exxa behöver egentligen inte träna så mkt, hon ställer sig fint själv, det är mer jag som behöver träningen. Jag har en tentens att bli väldigt nervös i tävlingssammanhang vilket gör att jag spänner mig och glömmer bort vad jag ska göra vilket leder till att jag gör fel och blir ännu mer stressad. När jag tävlade i hoppning med min ponny kräktes jag både före och efter de första 10 gångerna, haha. Sedan gick det över och vi tog oss så långt som ponny-sm. Jag hoppas att det gäller i hundvärlden också, isf kommer jag efter ca 4 uställningar till sluta vara nervös och bara ta det som en kul grej =)

Hur gick det då? Jo, Exxa blev trea med jättefin kritik och det är jag jätteglad över så vi kom hem med rosett och pokal, jättekul!

Exxas kritik: elegant 8 månaders tik. Feminint huvud, något tunt nosparti. Elegant hals, fina öron. Något tunn bröstkorg, bra kors + svans. Något tunn benstomme. Bra tassar, sunda eleganta rörelser. Tillräcklig päls av bra kvalité. Trevlig och välpresenterad.

Vi visste ju sedan innan att vi inte skulle vinna då 9 av 10 skk domare föredrar showhuskys. Denna domare hade dessutom tidigare gett bra placeringar till showisar så det var ingen överraskning att vi inte vann direkt om man säger så =) Vi är jättenöjda ändå, Exxa är verkligen underbar och jag skulle inte byta henne för allt guld i världen!

Efter utställningen fick Exxa och Visko leka lite, det syntes att de tyckte det var kul för bådas ögon riktigt lyste upp, det var gulligt att se. Fia och Micke passade på att knäppa lite kort på systrarna, man får ju passa på =)



Sedan bar det tillbaka till Vaggeryd, vi stannade och köpte mat på ica, Fia ville göra faijitas (stavas det så tro?) till oss då vi aldrig hade ätit det innan. Vi stannade också till på den plats där Vaggerydsutställningen ska vara, det var jätteintressant att se, känns alltid bättre att åka till en plats där man har varit innan. Sedan åkte vi tillbaka till Krokavadet och gjorde mat, Fia tog in Haldex och Silve till Exxa så det var livat en bra stund =) Halex kröp upp i Mickes knä och gosade med honom och det gillade inte Exxa alls, hon hoppade upp i soffan och morrade och skällde argt på Halex, ungefär som "Det där är MIN husse så flytta på dig!" och jagade till slut ner honom från soffan, så jäkla kul! Lilla pluttan vår.

Vi lämnade Småland vid 19-tiden, var hemma i Götene vid 21 med en väääldigt trött liten valp som dock piggnade till när vi kom in. Borta bra men hemma bäst =)

Måste passa på och tacka Fia för en underbar helg! Du är den bästa uppfödaren som finns, ställer alltid upp med tips och råd och svarar på alla dumma frågor från oss som så gärna vill lära oss allt om Siberian Husky rasen. Du är ovärderlig, tänk att vi inte bara fick en ny familjemedlem den där dagen i augusti utan även en god vän... Vem hade kunnat ana det?!

Vi har smådragit lite här hemma sedan vi kom hem, först drog Micke, jag och Exxa på måndag eftermiddag, det gick fint och sedan drog Exxa och jag igår morse vilket gick ännu bättre än dagen innan, jag kunde sacka efter utan att hon vände sig om, istället knatade hon på ordentligt. Det är så fint att se hur huvudet sträcks framåt, hur svansen sänks, hur hela kroppen sträcks ut och börjar arbeta... Wow.

Min förkylning har blivit sämre efter helgen, kanske inte så konstigt. Har haft nästan 39 i feber nu i veckan men mår inte dåligt egentligen; inte snuvig eller hostig, bara lite öm i halsen och i såren jag fått i tandköttet. Är liksom mest trött så Exxa och jag har tagit det lugnt dessa dagarna, husse Micke har åkt på långpromenaderna istället och jag har fokuserat på skolan. Vilket jag förresten ska göra nu med...

// Jennie - Tjing!

I lördags morse satte vi Exxa bak i bilen och åkte ner till Småland. Stormen som skulle komma såg vi inte till, dock körde folk i 60 på 90-vägen och vid hastighetskamerorna bromsade de ner till 50. Suck. Vi anlände i Krokavadet 12.15, en kvart sena så det var ändå inte så farligt. Exxa fick hälsa på kissen och var livrädd, haha. Sedan fick Exxa leka med sin mamma, sina syskon och de övriga hundarna i hundgården, det syntes på henne att hon hade jättekul. Mamma Pya och brorsan Haldex har hon träffat några ggr sedan hon flyttade men inte de andra så vi undrade hur framför allt det lilla energiknippet Quattro skulle bete sig mot Exxa. Det var inga problem, hon och Exxa slog sina påsar ihop nästan direkt och verkade gilla varandra, Tióne däremot var lite bitchig men då kom Haldex och brottade ner henne =)

Exxa,Pya, Niro, Prisma       Valparna             Exxa posar             Race
 

I hundgården fanns även Busen som varit på kollo hos Fia i en vecka och han blev överförtjust i Exxa och följde efter henne överallt. Hans ägare Karin & Christian kom för att hämta honom och för att fika med oss så det gjorde vi innan det var dags för drag.

Bus                         Lekdags                     Tjoho!                   Matte!     


Ett träd blockade vägen från Krokavadet så hundarna fick åka hundbox en bit bort. Exxa ville inte alls vara där inne och skrek så det ekade men lugnade sig på plats. Hundarna fick sedan sitta på kätting medans fyrhjulingen och selarna var i ordning, sedan var det dags för Exxas dragdebut. Ingen dålig debut med tanke på att det blev ett 10-spann...
Jag fick åka med bak på fyrhjulingen, en väldigt spännande men nervös upplevelse. Exxa betedde sig som mattes tjej och kollade bak stup i kvarten för att se så jag verkligen var med. En liten besvikelse men det är ju sån hon är mot mig. Först när jag fick tillåtelse av Fia att ropa kommandon började hon dra som hon skulle så det var kul att se. Hon drog bättre när Micke åkte med och jobbade på som en galning på slutet så det känns jättebra att veta att det finns potential där. Det är ju ändå jag som ska köra henne sen så då kommer hon inte undra vart jag är. Så nu ska vi träna på "framåt" och liknande dragkommandon så kommer det nog gå ännu bättre nästa gång. Det känns kul att vara igång med draget, det är något som vi definitivt kommer att fortsätta med!!

Väntar                     Nu drar vi            10-spannet         Exxa drar   


Efter draget fick alla hundarna Fodaxvatten, mums tyckte Exxa och fick i sig alltihop. Roligast var nog ändå Tiwas som hade köttvatten ända upp till ögonen... Sedan var det bara att hoppa in i hundboxarna igen och åka tillbaka till Krokavadet.

Exxa & Busen             Varmt               En glad Exxa    Tiwas & Fodax...


Busen åkte hem strax därpå och vi och Exxa gick in i vandarhemmet och packade upp. På kvällen åt vi tacos och såg på film med Fia och hade trevligt medan Exxa kamperade ihop med stora farbror Silve. Det gick hur bra som helst, han må se farlig ut men han är verkligen gudasnäll, den hunden...

Silve                  Exxa & Silve



// Jennie - jodå, del 2 kommer.

Ikväll har vi provat den nya selen på Exxa. Vår lilla skrutt var först lite misstänksam och avvaktande när hon fick kliva i den och de första stegen var väääldigt försiktiga med uppskjuten rygg. Dock gick det bättre när matte gick och satte sig vid balkongdörren och gjorde en inkallning, då sprang Exxa utan att bry sig om selen.
Den passade ganska bra, liiite stor kanske men å andra sidan kommer hon ju bli lite kraftigare innan hon är vuxen så den kommer nog passa bra. Rött var jättefint till Exxa som är så ljus, känns bra att ha valt rött och svart som våra färger.

Nu är det bara att vänta på att det ska bli morgon så vi får testa selen "på riktigt".
Blogg om helgens äventyr dröjer nog lite men ni får ge er till tåls. Är bredbandet bra i Småland kanske det kommer en bloggpost redan i morgon, vem vet? =)

Nu får alla läsare hålla tummarna för att jag ska må bättre och för att det inte blir storm i morgon när vi ska köra in Exxa!

Nedan kommer några bilder på en missnöjd Exxa i sin sele.

Jaaaaaa! I brevlådan idag låg ett litet paket. Vad fasen kan det här vara tänkte jag och slet upp det.
Det var Exxas sele!! =)

Den var svart och röd med grå markering, jättefin! Ser ganska stor ut så jag hoppas den ska passa men det gör den nog. Den är verkligen snygg och det ska bli kul att inviga den i morgon!

Håll tummarna för oss!

// Jennie - host, harkel, snörvel...

Nu har Mickes mamma varit och hämtat Exxa. Hon ska ha henne idag så jag får sova.
Har gått omkring lite i lägenheten och tittat, det känns väldigt tomt utan henne här, tyst och tråkigt. Saknar henne redan...

Jag ska försöka sova så mycket som möjligt idag, har feber, halsont och rejäl värk i kroppen, gör ont när jag rör på mig. Mamma har influensa så det kan vara en släng av det som jag har fått. Jag hoppas att om jag sover hela dagen idag så orkar jag med helgen sen. Jag vägrar ställa in, åtminstone inte lördagen. Men jag ska inte ta ut sorgerna i förskott, jag brukar friskna till ganska fort om jag bara vilar så jag ska tvinga mig själv till det idag.

Fy vad jag saknar Exxa... Min lilla pluttepuss...

Äntligen hemma från skolan, helt slut. Ska snart få i mig lite mat innan det är dags att fortsätta plugget här hemma. Exxa är just nu hos Mickes föräldrar, hon hade kunnat vara hemma själv för hon är duktig på det nu men Mickes mamma nämnde i helgen att det var så länge sedan de hade henne så... Japp, nu är hon där.

Mitt utställningsmönster verkar hålla i sig förresten. I Arboga hade jag över 39 i feber och ingen röst, I Bräkne-Hoby var jag förkyld, i Skara var jag förkyld och hade ont i halsen, i Örebro hade jag migrän och nu inför utställningen i helgen har jag givetvis blivit sjuk igen. Har haft feber i 2 dagar, är snuvig, har halsont och värk i hela kroppen. Jippie.

Jag tror dock att jag har kommit på varför jag varit sjuk så ofta, jag vilar aldrig. Jag är alltid uppe och springer när jag är sjuk och börjar leva precis som vanligt så fort jag känner mig ett uns bättre. Det är nog inte så bra.
Har man dessutom en Siberian som behöver motion varje dag så kan man inte riktigt skylla på sjukdom heller, det kan ju inte lilla vovven hjälpa så det är bara att ta alvedon, bylsa på sig tjocka kläder och ge sig ut i ur och skur. På så sätt vore det skönt med hundgård, då är det bara att släppa ut hunden där när man är sjuk, om man har fler än en hund vill säga. Annars skulle det inte kännas bra, jag tycker så synd om ensamma hundar som sitter ute i hundgården och skäller.... Fy.

Man får hålla humöret på topp iaf, jag ser fram emot helgen sååå mycket. Exxa ska bli inkörd i ett stort spann, här satsar vi fullt ut =) Sen får det gå som det går på söndag, ska bli kul att träffa Exxas syster Visko och hennes ägare igen iaf och se om tjejerna fortfarande är lika varandra. Det borde de vara, Exxa är fortfarande väldigt lik sina andra syskon som bor på kenneln. Hur lika får vi se i övermorgon. Tror att de som ställer upp i uppfödar och avelsklasserna i Vaggeryd får se upp för de här syskonen tillsammans är... ja, i princip oslagbara =)

Näe, mat och plugg var det!

// Jennie - försvinner från världen under några timmar nu.

Ingen sele igår med posten. Ingen idag heller.
Det var dock ett mail från tillverkaren. Jag mailde dem igår och undrade vart selen tagit vägen då de lovade mig den inom två veckor vilket var senast förra torsdagen. Hon skrev att hon varit sjuk och därför inte hunnit med att sy den vilket vi tycker låter lite konstigt för när vi försökte få tag på dem förra helgen via tele fick vi veta att de var i fjällen. Hm... Ja, jag hoppas sannerligen att den kommer tills på fredag, annars blir det svårt att köra in Exxa på lördag.

Idag har det varit skola för hela slanten. Exxa har som vanligt varit såå duktig. När jag åkte in igår följde hon mig inte ens till dörren som hon brukar göra, istället låg hon lugnt kvar i soffan utan en pip. Det är vår duktiga tjej, det!
Blir samma sak i morgon förhoppningsvis, full fart med c-uppsatsen nu.

Annars är det inte mycket att rapportera härifrån just nu. Vad händer hos dig??

// Jennie - TV-kväll ikväll; Du är vad du äter, Top model, The Tudors, Girls of the playboy mansion.

Exxa är inte bara bra på hundgrejer, hon är även duktig på hushållsarbete.

Bilderna nedan visar hur hon hjälper husse att bädda rent i sängen.






Visst är hon duktig? =)


Det är ansträngande att hjälpa till...


// Jennie - till skolan idag!

Exxa är inne i en "bita sönder sina leksaker - period" där nya leksaker går sönder på bara några minuter. Hon fick en aktiveringsboll av Mickes föräldrar som hon först klurade ut hur man öppnade (så godiset kommer ut lättare) och sedan utgick hon från hålet och bet sönder den.
Micke köpte ett tvinnat snöre med en boll i ena ändan i fredags, den bet hon sönder i morse, först skalade hon bollen från det gula filtlagret, sedan slet hon av bollen och tuggade sönder den.
Hennes gosegroda har också råkat ut för hennes vargakäftar och består nu mest av ett grönt skal då det mjuka fodret har slitits ut.

Ja... Man får väl vara tacksam över att det är leksakerna som bits sönder och inte våra möbler =)

Nedan är några bilder på Exxa och gosegrodan.

// Jennie - pluggdags.

När solen var på väg ner och färgade himlen röd tog vi på oss ytterkläderna och traskade ut med lilla Exxa. Hon fick vara lös på fältet en stund, nu när trotsåldern är igång har vi henne bara lös när vi båda två är med, det gäller ju att skapa förutsättningar för hunden att göra rätt.

Exxa skuttade glatt iväg och fick efter en stund upp farten rejält och sprang i stora cirklar runt oss. Schwoop sa det och sedan rullade Exxa runt på backen. Hon vurpade och det rejält, hon rullade runt i 1½ varv innan hon tog sig  upp på fötter (eller tassar kanske) igen. Där stod hon och såg perplex ut en liten stund. Vi ropade på henne och hon kom direkt, stannade vid våra fötter och såg snopen ut. Smutsig blev hon också, mer brun än vitgrå för tillfället. När vi märkte att hon inte var skadad kom skrattet, jag skrattade så tårarna rann. Behöver jag nämna att Exxa sprang betydligt lugnare sedan...?

Varit en lugn dag hemma med filmtittande och bus med nya leksaken idag. Vovven är fortfarande trött efter igår.

I morgon kommer förhoppningsvis vår sele, har väntat på den i 2½ vecka nu... Hoppas bara att vi hinner dra i veckan, är ju lite svårt när Micke jobbar hela dagarna. Kanske hinner vi om vi åker till gamla järnvägen direkt när Micke kommer hem, solen går ju inte ner helt förrän vid 17.30. Tänk om man hade hus med bra vägar runt omkring...... *drömmer*

// Jennie - mys med familjen ikväll.

Igår hade vi 35 års kalas här hemma för Mickes släkt. Vi funderade lite på hur Exxa skulle sköta sig här hemma med 16 gäster då vi aldrig har haft så många främmande människor här hemma på samma gång men vi hade inte behövt oroa oss. Exxa skötte sig strålande!

Hon var precis som vanligt, glad och pigg och mötte gästerna i dörren med viftande svans och tungslickningar. Hon for från person till person, det var väl inte helt lätt att veta vem hon skulle gå till kanske så hon avverkade folket en efter en och sedan började hon om. Alla var överens om att hon är en jättefin, väluppfostrad, trygg och tillgiven hund.

Men det stora samtalsämnet var ändå hur hon behandlade lille Lukas, Mickes kusins son som snart är 2 år. Han var enda barnet som fick följa med och det första lilla barnet som Exxa har träffat. Exxa, som i normala fall är som en glad ångvält, var så mjuk och försiktig mot Lukas, hon nosade så fint på honom och var verkligen försiktig på alla sätt! Lukas var inte alls rädd för henne, snarare tvärtom då han ville vara med henne hela tiden och tillsammans sprang de runt från rum till rum i vår lägenhet. Lille Lukas fick klappa henne överallt, ta henne på nosen, ta tag i svansen och öronen - Exxa gjorde ingenting, hon fann sig i allt och pratade med Lukas som i sin tur glatt skrattade åt henne.
Dock blev Lukas lite väl uppspelt en stund och jagade i princip Exxa. Vi som känner henne kunde se på henne att hon blev trött på honom och ville vara ifred men hon var fortfarande lika försiktig med honom, hon markerade inte på något sätt eller knuffade på honom, (som hon kan göra med andra hundar som hon vill säga till lite på skarpen) istället flyttade hon sig bara undan från hans ivriga händer.

Vi är så stolta över henne, detta var ett litet mentalitetstest som hon klarade med bravur! Hon var så himla duktig och visade alla vilken go liten tjej hon är. Och hon är ju bäbis själv, bara åtta månader men hon betedde sig som en klok gammal hund. Det är vår lilla tjej det! Eller som Mickes pappa sa: "Hon är ju fantastisk!".

Hon blev dock sur en gång under kvällen och det var när Lukas ville att Jennie skulle lyfta upp honom och gå omkring med honom. När Exxa fick syn på det kom hon springande och gav Jennie en sur blick och en svartsjuk knuff. "Min matte!" liksom =)

Vi är så glada att Exxa är vår, hon är verkligen valpen med det lilla exx(tr)a.

Idag är hon dödstrött så det blir en lugn dag här hemma.

// Micke & Jennie - stolta föräldrar!!

Vilka underbara dagar det har varit nu de senaste dagarna, som hundägare är det bara att tacka och ta emot!

Fått papper av Götene bk nu, kontaktkursen börjar 6 april och den ser jag verkligen fram emot då den ska vara väldigt bra enligt andra. Ska bli kul att få träffa de andra valparna igen från valpkursen och se hur de har utvecklats.

Det kom ingen sele på posten idag så det blir inget drag i helgen. Lite tråkigt men vad ska man göra...

Idag har det varit fullt upp med matlagning, dekorering, handling och blombindning inför kalaset i morgon. Ska bli kul att se hur Exxa beter sig med 16 gäster hemma, särskilt när det gäller barnen.
Idag har hon alltså varit själv i två timmar och det verkar ha gått jättebra, jag hörde inget skrikande när jag gick iaf. När jag kom med fullastad med varor och öppnade dörren blev jag ganska förvånad, normalt sett brukar hon sitta precis innanför dörren och vänta. Idag låg hon på sin ena sovkudde och såg alldeles disorienterad ut, det tog en sekund eller två för henne att piggna till så jag antar att hon låg och sov. Sedan kom hon störtande som vanligt =) Förmodligen var det så att hon inte kände igen mina steg pga tyngden från kassarna.

Igår kväll sprang vi på Lukas och hans husse när vi var ute så de fick leka lösa en stund, Lukas husse vågade släppa honom när Exxa var där och båda valparna hade en kul stund. Lukas är den som är mest "på" trots att han är betydligt yngre och blir inte alls rädd när Exxa knuffar omkull honom. Han verkar trygg i sig själv och hans husse är nog glad över att det blev Lukas och inte den andra valpen som först var bestämd för honom...

// Jennie - besök i em =)

Idag med posten kom ett av två efterlängtade paket. Ganska lämplig dag att få paket på egentligen. Exxa var jättenyfiken på paketet så vi satte oss på golvet och rev upp det. Exxa var såå duktig och hjälpte till med tassen =) I paketet låg en förutsättning för att vi ska kunna dra så som vi vill; ett midjebälte! Vi köpte det på ett ställe som uppfödare Fia rekommenderade och jag måste säga att jag är supernöjd! Bältet var jättefint gjort, behagligt att ha på sig och verkar lätt att använda. Vi valde ett svart bälte då vi ska ha det utanpå våra jackor, vi har ännu inte bestämt vilken färg på draglinan vi ska ha. Ett svart bälte och en röd sele gör ju att linan antingen måste vara röd eller svart. Vilken färg tror ni läsare skulle vara snyggast?

Det kom dock ingen sele på posten idag =/ Men å andra sidan skrev de ca 2 veckor då det är högsäsong nu så den kan ju komma i morgon eller på måndag. Jag hoppas den kommer i morgon så vi kan dra i helgen då Micke också är hemma. Det är bara att hålla tummarna.

Idag fick jag även hem PM:et till Hässleholm på posten, hittade det ju på nätet igår. Behöver nog inte vara där alltför tidigt då Exxa är nummer 64 i ringen, skulle tippa på att det blir vår tur runt 11.30. Känner mig ganska lugn nu, får vi en etta i kvalité är jag nöjd, HP:na lär ju gå till showisarna.

Faan vad mina inlägg handlar om utställningar =) Men efter denna blir det lugnt fram till Vaggeryd den 26 april då polarhundsutställningen är. Den längtar jag till såå mycket, dels för att man får en domare som kan rasen men även för att hela grejen är så rolig; massa polarhundar, trevliga människor, liv och rörelse... Plus att vi ska på valpträff samtidigt - åh vad skoj det ska bli!
Sedan är det bara vila i några dagar innan det är dags för sphk Lövudden i Västerås den första maj dit vi också ska och ställa Exxa. Fullt upp den veckan alltså =)

Näe nu ska jag sätta fart! Trevlig alla hjärtans dag! // Jennie

Japp. Storstryk är det som gäller. Hittade PM:et till Hässleholm på nätet idag och gick givetvis in och kollade. Det tog inte lång stund innan humöret sjönk.
15 Siberian Huskys är anmälda och med tanke på att de bara har 4-6 mån och 6-9 mån så är alla valpar. Jippie.

Jag vet två som kommer ställas i 4-6 mån klassen, en drag och en show-husky. Resten är med all säkerhet i Exxas grupp, alltså 6-9 månader. De jag vet är Exxa, hennes syster Visko samt ett flertal show-huskys från några olika kennlar.

Med tanke på att det nästan alltid går mkt bättre för show än för drag på skk utställningar så är det inte svårt att lista ut hur det kommer gå för oss. Det är inte kört än för vi kan ha tur, domaren kan föredra drag framför show då hon är utbildad domare och inte bara en lokal uppfödare men det ska till ganska mycket tur isf... Väldigt mycket. Men - vi har ju våra sphk utställningar och tack gode gud för det! Så jag ska ta till mig en ny attityd, jag ska hädanefter ska skk utställningar med en klackspark och tänka att jag bara är där för att öva inför sphk utställningarna. Går det bra kommer jag bli glad men det är ändå sphkresultaten som är viktiga för mig då hundarna döms av domare som kan rasen utan och innan.

Jag ser fram emot utställningshelgen väldigt mycket då vi dagen innan ska till uppfödare Fia som ska låta Exxa dra ihop med hennes hundar i ett spann. Det ska bli jättekul att se hur det går då och om Exxa jobbar lika bra som sina syskon. Vi har sån tur som har en uppfödare som säger att det bara är att komma och hälsa på när som helst, hur många har det så bra som vi?! Inte så många skulle jag tro.

// Jennie - baka tårtor ikväll

Ps. Bilder kommer men de är på den andra datorn!

Idag började jag med vad som ska bli Exxas och min nya vana: rejäl morgonpromenad! Jag satte klockan så vi kom upp i tid och gick sedan en timmes promenix. Jag vill gärna få henne lite mer musklad samt i kondition för draget så planen är att gå ca en timme på morgonen före frukost och sedan en långpromenad på ca 2 timmar mitt på dagen. Det borde göra lite resultat iaf. Förhoppningsvis kommer det hjälpa oss på framtida utställningar också för ställer man Exxa jämte en show-husky just nu är det enorm skillnad och kan då inte domaren rasen och inte vet att det finns två "sorter"... Ja, då går det som det har gjort det senaste. Kanske hjälper det liiite iaf om hon är lite mer musklad. Inte lätt för en innehund som inte busar med andra och blir stark av det men man kan ju försöka =)

Morgonpromenaden ja... Den var... intressant. när vi passerade ett grönområde kom en tant med en svart Labrador gåene. Hon frågade vad Exxa var för ras och hur gammal hon är (Siberian Husky, 8 månader). Är det en tik eller hane var nästa fråga. Tik sa jag. Vad bra säger tanten, för det här är en hane varpå hon släpper lös sin hund!
Vad faaan... Så kan man väl inte göra utan att fråga! Tänk om Exxa löper, tänk om hon är rädd för andra hundar och blir skrämd av den där galningen? Jennie blev arg! Hunden var framme hos Exxa på nolltid, klättrade upp på hennes rygg och började jucka. Jag tänkte mig inte för alls utan reagerade rent spontant;  fram till Labradoren, tog tag i honom bakifrån och slet ner honom från Exxa. Akta honom, ropade tanten. Akta dig själv du tantjävel tänkte jag och fick åter igen slita ner hanen från Exxa, den här gången släppte jag honom inte förrän tanten hade kopplat honom och upprört gått därifrån. Är det någon som ska vara upprörd så är det väl jag? Det är något fel på folk.

Jag hoppas att hanen inte hann komma in i Exxa, jag har aldrig sett en parning så jag vet inte hur tiken reagerar första gången det händer. Det såg inte ut som att han kom till iaf men å andra sidan såg jag inte speciellt bra alls där jag stod. Exxa reagerade inte så mycket mer än att hon la sig ner på backen, liksom vred sig undan och försökte fälla hanen genom att bita honom i benen. Det är min tjej det! Men jag var såå arg på tanten och träffar jag henne någon mer gång ska jag säga till på skarpen, nu hann jag inte det eftersom hon stormade iväg. Jävla människor.

På tal om människor så hade min blogg 68 besökare igår efter mitt något hetsiga svar på mailet från den där uppfödaren (som förresten inte har hört av sig något mer). Lite tråkigt bara att så få personer kommenterade inlägget, hade varit intressant att få veta vad andra tycker om det ämnet. Jaja, jag överlever ju ändå =)

Nu sitter jag här med rinnande näsa och rosslig hals, en förkylning är definitivt på väg. Jag blir lätt sjuk när jag stressar och med tanke på att jag ligger efter med c-uppsatsen som fan... Ja, det är som bäddat för stress. Men med tanke på att jag har börjat med en ny vana idag kanske jag kan börja med en till, t ex plugga? Kommer bli mkt lättare nu när jag har laptopen och kan sitta i soffan med min lilla vargunge bakom mig.

// Jennie - till optikern snart för nya linser.

En snutt från ett mail som kom igår efter gårdagens inlägg:

"Jag blev förbannad när jag läste din blogg i går. Jag har inte sibbeuppfödning men är uppfödare av samojeder, har hållt på med rasen i 2 år & läst alla böcker som finns om rasen & fick min första kull förra året. Jag valde ut föräldrarna pga sina utseenden, de är båda väldigt vackra att titta på ska du veta! Jag räknar med att valparna kommer få många priser på utställningar! Gör det mig till en dålig uppfödare??? Vilket skit"

*skrattar* And the war goes on...

Okej, nu bryter vi ner dina argument i småbitar. Du har hållt på med rasen i två år - tror du verkligen att du kan såpass mycket om rasen efter 24 ynka månader för att veta vad du håller på med? Det tror INTE jag. Böcker i all ära men snälla, det är djur vi pratar om. Mycket kan man läsa sig till men när det gäller levande varelser, människor såväl som djur, så kan man inte lära sig hur de fungerar genom att läsa. Titta på mig som snart är färdig socialpsykolog och har läst på högskolan - inte fan kan jag allt om hur människor tänker och fungerar för det! Sådan kunskap kommer genom erfarenhet, misstag, genom att lyssna på andra som är kunnigare än en själv, genom att titta och observera. Jag är ledsen över att säga det men sådan kunskap kommer inte efter två år. Jag känner hundfolk som har hållt på med en viss ras i 10 år, 15 år - och de kallar sig fortfarande för noviser! Därför blir det hela lite löjligt när du, som jag tolkar dig, vill få det till att du kan tillräckligt mycket för att veta att du driver din ras framåt.

Att ha en hund ett år och bestämma sig för att ta valpar... Det är ju bara dumt. Ärligt talat. Jag fattar inte hur du, och andra med dig, tänker! Alla har givetvis rätt till en egen åsikt och därmed har jag även rätt till min. Jag tycker att det faktum att du gjorde som du gjorde bevisar att du inte har en aning om vad det innebär att avla på rätt sätt. Det är inte bara att välja ut två hundar och para dem som avel handlar om. Avel består av en enorm mängd timmars sökande och undersökande efter linjer, hur de passar ihop, hur de tidigare blandats osv och titta på hur de linjerna har blivit. Det är ett otroligt jobb och därför anser jag, som jag skrev igår, att det inte är speciellt många människor som klarar av att avla på rätt sätt.

Att välja att avla på hundar baserat på utseende, ja det är enligt mig fel anledning! För det första så kvittar det hur snygg en hund är om den inte har ett trevligt sätt, ställer du ut en vacker hund med vasst humör - då kommer det ändå inte gå bra för dig! För det andra så behöver en vacker hund inte få vackra valpar. Om du bara avlat på snygghet sitter du kanske där med felaktigt byggda valpar med kasst humör för du skriver ingenting om att du faktiskt går på utställning med ditt avelspar utan du skriver bara att du räknar med att valparna kommer få många priser.  Går du på utställning med dina hundar? Vet du hur en hund ska vara byggd?
Jag förstår heller inte hur du kan säga att du räknar med att valparna kommer vinna många priser - hur kan du räkna med det?? Kan du titta på en människobäbis och säga att du räknar med att den kommer vinna många skönhetstävlingar som vuxen? Skulle inte tro det.

Jag tycker inte att man kan eller bör avla så som du har gjort! Jag tycker att man ska ge de hundarna man vill avla på lite tid - åk på utställningar och se hur det går, se om och hur temperamentet ändrar sig från år till år, titta på så många andra vuxna hundar från samma ras som möjligt och jämför dem med dina egna. Titta sedan kritiskt på dina hundar, håller de måttet i jämförelse med andra? Titta på dina kritiker från utställningarna, vad säger domarna om din hund? Lär dig mer om rasen, se till att dina hundar blir meriterade - sedan kan du börja tänka på att avla om det är det du vill.

Är du en dålig uppfödare? Få se, du kan inte mycket om rasen (neeej, det kan du inte efter två år hur mycket du än gärna vill) du är för snabb med att avla, du avlar enbart på utseende, du verkar inte kunna ta kritik eller vara villig att lyssna på andra samt att du tror att valparna kommer vinna många priser utan att ta med i beräkning att hundar utvecklas och utvecklas olika - ja, jag vill påstå att du är en dålig uppfödare enligt mitt tycke. Det innebär inte att du inte kan vara en bra person eller att du inte älskar dina hundar, det innebär bara att jag tycker att du avlar på fel sätt. Jag skulle aldrig köpa en valp av en sådan uppfödare men det innebär ju inte att det inte finns andra som vill köpa dem av dig.

Åter igen, man ska avla om man anser att man för rasen framåt. Dåliga anlag, sjukdomar, vasst  humör, hundar som är felaktigt byggda osv osv ska INTE avlas på, det kvittar hur fin, snäll och go under är för övrigt! Detta är MIN åsikt och jag VET att många delar den med mig men den behöver inte vara DIN. Alla har rätt till sin egen åsikt så jag förstår inte varför du blir förbannad när jag uttrycker min egen åsikt i min egen blogg, jag blir ju inte förbannad på dig. Men det visar väl bara skillnaden mellan oss...

Sen kan man ju fråga sig varför du valde att vara anonym i mailet... Inget namn, inget kennelnamn. Står du inte för dina åsikter?? Jag står ju helt öppet för mina.
*Folk är fega*

Det är ju så olika när det gäller vad man är ute efter. För min egen del så valde jag ut Exxas uppfödare pga en mängd olika saker. För det första blev jag imponerad över hennes engagemang när det gällde hennes hundar, det framgick väldigt tydligt från hennes hemsida att hon spenderade väldigt mycket tid och kärlek på sina hundar och det  tyckte jag kändes bra. För det andra är båda föräldrarna otroligt fina hundar, både till utseende och till humöret. Pappan är dessutom meriterad på polarhundsutställningar, han är även dragmeriterad och båda föräldrarna är duktiga draghundar. Uppfödaren hade hållt på med rasen i mååånga år och letat efter en lämplig tik i sju (!!!) år innan hon tog sin första kull. Det kallar jag uppfödare, det! Hon och hundarna var lika imponerande på plats och jag blev dessutom kär i lilla Exxa på bara några sekunder. Efter köpet har hon funnits bara ett telefonsamtal bort för support, både dagar, kvällar och helger. Så vill JAG ha det när jag köper hund.

Avel kan låta hårt när man pratar om det och kanske ger jag nu intrycket att jag bara är intresserad av perfekta hundar. Det är givetvis inte fallet. En hund som inte har meriterade föräldrar kan fortfarande vara underbar och gå jättebra på utställningar och tävlingar. Vad jag vill få fram är att man inte ska avla på en hund om man inte har en bra anledning. Avel är alltid en chansning, man vet aldrig vad man får. Men man kan vara mer eller mindre säker.

// Jennie - Jösses, är det krig på gång?? =)

Ps. Detta inlägg är skrivet på min nya laptop, lite ovant att skriva än så länge =) Exxa ligger i en Huskysnurra bakom mig i soffan och är såå nöjd med att ha matte så nära medan hon sover.
Igår när vi var ute och gick långpromenad hittade jag den perfekta körvägen att dra Exxa på - ingen trafik, mycket raksträcka och mjukt underlag. Så nu hoppas jag på att selen kommer på torsdag så att vi kan ut och dra i helgen.
Tog massa nya bilder igår men de är på den fasta datorn så jag lägger upp dem i ett inlägg i morgon tror jag.  Ds.

Idag på morgonen hade vi fått ett mail från en tjej som heter Stina. Hon följer Exxa i vår blogg och hade några frågor om Exxas framtid. Stina skrev bl a det här:

"När man läser eran blogg slås man av hur mycket ni gör med eran hund, det händer liksom alltid något. Ni åker på utflykter, tränar, leker osv osv och man förstår hur mycket ni verkligen älskar eran hund. Jag har läst eran blogg under många månader nu och tittar in nästan varje dag för att se om ni har skrivit något nytt. Man förstår att ni vill göra mycket med eran hund och jag undrar lite hur era planer ser ut för er och eran hund? Vad vill ni åstadkomma? Vad vill ni göra? Ha valpar? Om ni fick bestämma hur situationen ser ut för er och er hund om fem år, hur skulle den se ut då? Alltså drömsituationen menar jag då."

Jag tyckte att det var ett jättebra mail och tänker svara på frågorna här i bloggen, kanske är svaren av intresse för någon mer än Stina?

Jag vill göra mycket med Exxa, jag vill dra med henne, ställa ut henne, träna lydnad och agility, jag vill visa folk att med rätt hund och rätt träning så kan en Siberian Husky göra betydligt mer än att bara vara en i spannet, jag vill förändra den attityden. Är det rimligt? Ja, det tycker jag. Är det möjligt? Det vet jag inte än. Men Stina frågade om vad JAG VILL GÖRA, inte om det går att genomföra...

Om jag bryter ner det i mindre bitar så finns det definitivt en del ambitioner. Jag skulle vilja att Exxa blev dragmeriterad, alltså är med i ett spann som vinner en dragtävling. En sådan sak kräver ENORMT mycket av både förare och hund samt att hunden måste passa in i spannet, veta sin plats och kunna ge lika mycket som de andra i spannet. Därför lär det för mig, som än så länge bara har Exxa och som är total nybörjare när det gäller drag, bli väldigt väldigt svårt. Men jag vill.
Jag vill att det ska gå bra för henne på utställningar, jag vill att hon ska få tre cert och ha klarat dragprovet så att hon kan bli svensk utställningschampion. Sedan vill jag att hon ska få tre förstapris i dragprov och då få sitt polarhundschampionat. Kommer det bli så? Svar nej till 99.9%. Men jag vill.
Jag vill gå kurser med henne och ev tävla i lydnad och agility om det skulle visa sig att hon har talang för det ena eller för båda. Har hon inte talang för det så vill jag träna ändå, för hennes skull och för min.

Att vinna är inte allt. Man kan smådrömma och det är det som jag har gjort i styckena ovan. Bli dragmeriterad, bli champion, tävla... det är saker som jag skulle kunna göra om jag hade ett magiskt trollspö. Hade jag det så skulle jag se till att det blev precis så. Nu har jag inte det och kommer få gå den långa vägen med träning, nederlag och besvikelser och det är inte säkert att det någonsin kommer gå bra även fast jag vill. Och därför är detta inte min drömsituation för Exxa, det är saker jag skulle vilja göra men det är inte den ultimata drömmen.

Drömsituationen om fem år är att Exxa lever, mår bra och är lycklig med oss. Det är verkligen min drömsituation för henne, en lycklig hund som är nöjd med livet och som har det bra. Det är min dröm för Exxa. Ska jag vara lite mer redogörnade så kan jag ju tillägga att jag hoppas att Exxa om fem år har vuxit upp till en i mitt tycke bra hund; jag hoppas att hon kommer vara lugn, stabil, harmonisk, arbetsvillig individ, att hon kommer fortsätta att vara lika underbar som hon är nu. Visst är jag partisk så det bara smäller om det men jag tycker verkligen att Exxa är en fantastisk hund och jag ser hemskt gärna att hon fortsätter att vara det. Jag vill se Exxa springa i gräset tillsammans med mina barn, jag vill ha henne liggandes på min mage regniga dagar i soffan, jag vill vara där med henne under alla hennes ögonblick, bra som dåliga... Det är nästan som ett äktenskap.

Valpar? Vem vet? Jag skulle aldrig ta valpar på en hund av fel anledningar och tro mig, det finns många!

"Jag vill ta valpar på min hund för att jag älskar henne" - fel anledning!
"Jag vill ta valpar på min hund för att hon är så vacker" - fel anledning!
"Jag vill ta valpar på min hund för att hon är så snäll" - fel anledning!
"Jag vill ta valpar på min hund för att valpar är så söta" - fel anledning!

Ovan är några exempel som folk använder som argument och jag blir TOKIG! Nu kommer jag säkert stöta mig med en del hundfolk som läser det här men det skiter jag ärligt sagt i. Om alla som älskade sin hund skulle ta valpar på den skulle Sverige svämma över av hundar. En vacker hund behöver inte få en vacker valp. Grisar är också snälla men det är inte alla som avlar på dem för det. Valpar är söta - men det är också ett sjuhelvetes jobb och ansvar som inte speciellt många människor klarar av på ett bra sätt.
Jag kan förtydliga det här ytterligare; vår första Golden uppfyllde alla "anledningar" som jag har listat ovan. Jag älskade henne så in i norden, hon var otroligt fint byggd med vackert huvud, hon var den snällaste hunden som jag någonsin har träffat - men vi hade aldrig en tanke på att ta valpar på henne. Varför? Framförallt för att det låg höftproblem i hennes släkt, ett problem som just många Golden Retriverhundar har på grund av felaktig avel av människor som anser att de felaktiga anledningarna är rätt anledningar. Ska man avla så ska man göra det för att förbättra rasen, det är den ENDA anledningen som är rätt. Det räcker inte med en snäll hund, en vacker hund - det måste finnas mer!

Därför; skulle Exxa bli meriterad på något sätt så skulle jag kanske kunna tänka mig att tänka på saken. Egentligen tycker jag att en hund ska vara meriterad på mer än ett sätt, kanske både ha vunnit drag och utställningar (det räcker inte med en vinst då givetvis) eller både vunnit drag och lydnadstävlingar osv osv. Poängen är att jag, om jag anser att Exxa skulle kunna bidra positivt till rasen, skulle kunna tänka på saken. Det är inte alls säkert att jag skulle genomföra det även om hon blev meriterad på flera sätt just för att jag vill vara säker på att fatta rätt beslut. OM Exxa vore meriterad, OM jag ansåg att jag kunde tillräckligt om rasen, OM jag hade ett supportnät med människor som är mer kunniga än jag, OM jag hittade en hane som uppfyllde samma krav som Exxa - ja då kanske jag hade tagit en valpkull och då hade jag även förmodligen behållt valparna själv (såvida det inte blev typ 8 valpar, då hade jag nog varit tvungen att sälja någon om jag ville ha kvar min man, haha).

Men så ser mina tankar ut när det gäller Exxa och hennes framtid. Flummigt? Jo. Vagt? Absolut. Men vilken framtid är säker - egentligen?

Hoppas du fått svar på det du undrade Stina och att jag uppfattade dina frågor rätt. Om inte så maila igen så ska jag förtydliga =)

// Jennie - plugg.

I morse när jag tog fram örondropparna visste Exxa precis vad det var som gällde. Jag hann hälla i ena örat innan hon blev riktigt förbannad, sen var det lögn att få i dropparna i det andra örat. Exxa satt ner i soffan på bakbenen och slog mig med framtassarna (ungefär som när en häst stegrar) samtidigt som hon tjöt av ilska!! Jag vill inte göra det hela till en lek genom att hålla fast henne eller jaga henne för då kommer hon tro att det är okej att bete sig så. Istället traskade vi ut på en promenad i regnet och när vi kom in och Exxa hoppat upp i soffan satte jag mig jämte henne och klappade henne en stund medan hon slickade sig. Jag pillade lite på örat. Ingen reaktion. Jag öppnade örat. Ingen reaktion. Hehehe tänkte jag och grep öronflaskan och droppade i öronen. Ingen reaktion men massa beröm. Så ska en slipsten dras som vi säger här nere eller uppe beroende på vart du som läser bor =)

Det lutar åt att Micke och jag får hjälpas åt med hennes öron innan han åker till jobbet, jag vaknar ändå när han går upp och går ut med Exxa. Hon är inte jätteförtjust i att bli väckt på morgonen, det är ju så skööönt att sova... Hon blir gladare på eftermiddagen när han kommer hem, först rusar hon mot honom med bakåtstrukna öron, hoppar tillbaka, rusar mot honom igen och hoppar tillbaka, det ser för kul ut! Sedan springer hon antingen och hämtar ett ben och hoppar upp och lägger sig på Mickes plats i soffan eller så hämtar hon en leksak och puttar till Micke med den samtidigt som hon busmorrar, då ska de ha dragkamp! Mig hälsar hon på på ett helt annat sätt, hon rusar fram med öronen bakåt och svansen som en snurra och fullkomligt överfaller mig; hoppar upp på mig och slickas och pussas vart hon är kommer åt, det kan vara ansiktet, halsen, öronen eller håret och beter sig fullkomligt galet. Lite intressant det där hur det kan skilja sig...

// Jennie - är det inte april snart?!

Exxa 9 veckor           Exxa 7½ månad

Exxa tycker just nu att matte Jennie är oerhört dum som hela tiden håller på och häller in något blött och äckligt i hennes öron. Tvi vale verkar hon tänka och skakar på huvudet så hårt att hälften av dropparna rinner ut igen. Suck. Det är inte lätt att vara liten och ha öroninflammation...

Nu går vi och väntar på att hennes sele ska komma, senast nästa torsdag ska den dyka upp. Sedan bär det av ner till uppfödare Fia den 23 feb för att Exxa ska få testa att dra i spannet, jag hoppas att det går bra och att hon tycker det är kul. Vi stannar över natten hos Fia och åker vidare till utställningen i Hässleholm dagen därpå. Känns som att det kommer bli en superkul helg, sen får väl de där show-huskysarna vinna över oss bäst de vill! *stamp*

Annars händer det inte mycket här, 2008 har börjat ganska lugnt för vår del. Dagarna bara går, jag är hemma och skriver c-uppsats (försöker iaf) och tränar lydnad med vovven, det är ungefär det. Måste säga att jag är väldigt imponerad över Exxa hittills, fastän hon är i trotsåldern så sköter hon sig väldigt bra när vi tränar och anstränger sig verkligen för att göra rätt. "Fot" har hon blivit väldigt duktig på snabbt trots att vi precis började träna det, jag tycker hon är superduktig! Jag ser fram emot att börja "kursa" på Götene bk igen och se hur det kommer gå. Kurserna som jag har planerat gå med Exxa i kronologisk ordning är:

*Kontakt
*Grundlydnad
*Grundagility

Sedan får vi se vad som händer, har hon fallenhet för lydnad eller agility eller båda så kommer jag nog anmäla oss till Rallylydnad, Grundlydnad inför tävling samt fortsättning på agilityn. Framtiden får visa vägen. Jag hoppas att hon har fallenhet för något utav det iaf för jag vill verkligen bevisa för folk att huskys visst kan göra mer än att dra, det hänger inte på rasen utan på hundens personlighet samt hur bra ägaren är på att ge hunden de bästa förutsättningarna. Så det så! Sedan kan man inte komma ifrån hundens naturliga instinkter, huskyn har ju väldigt stark jaktinstinkt men jag tror att man till viss del kan kontrollera denna instinkt om man tränar mycket och rätt och det har jag tänkt göra. Japp.

Nu ligger Exxa i soffan och sover så jag ska passa på att sitta vid datorn och plugga lite.

// Jennie - tittat på gamla kort idag, guuud så liten hon var när vi fick henne... =)

Exxa 9 veckor            Exxa 7 månader

Näe Exxa har inte varit glad idag. Örondropparna var ingen hit och hon har tillbringat dagen med att gnugga, gnida och flaxa med öronen, allt för att få bort det där blöta som ligger där inne och irriterar. När ingenting funkar gnäller hon hos matte. Och gnäller. Och gnäller...

...men fan vad söt hon är!
Idag har vi traskat omkring i Götene och hon var sååå duktig, gick jättefint vid sidan om mig utan att dra eller streta iväg, flexikopplet hängde i en lös båge mellan oss.  Det känns jättebra!

Idag har vi även scoutat in konkurrensen i Hässleholm. Förutom syster Visko så kommer det showhuskys från Bergtuvas, Bedarra, Annemonen (halv) och Starax (halv). Jippie... Där seglade det HP:et all världens väg. Men så får jag inte tänka den dagen så jag passar på att få ur mig all negativitet här och nu =)

Jaja, snart drar våra sphk uställningar igång och vi ska åka på så många vi bara kan. Det är ju de resultaten som sparas och som räknas. Att få en etta i kvalité där... ja, det skulle kännas fantastiskt!!
I samband med den utställningen blir det även valpträff hos uppfödare Fia som alla (!!) valpköparna kommer till. Vi ska bo i vandrarhemmet, äta gott, umgås osv plus dra och ställa våra valpar. En fotograf kommer även för att föreviga händelsen. Jag tycker det är ett superbra initiativ av uppfödare Fia och jag skulle inte vilja missa det för allt i världen. Vi längtar så himla mycket tills dess, kan det inte vara april snart?!

// Jennie - ingen semla idag :(

I morse vid kvart i nio tiden traskade Exxa och jag ut för en liten promenix och vem städar min trappuppgång om inte tjejen som är instruktör på Götene bk och som dessutom ska hålla i kontaktkursen vi ska gå i vår! Hur kul som helst, då kan man ju få lite gratistips sådär på morgonkvisten =)
Lite senare på dagen, vid elva var det dags för promenad igen och Exxa och jag valde elljusspåret då man kan variera promenaden väldigt mycket där. Vi hade gått ungefär halva spåret när vi träffade på en man och hans två små hundar som skulle gå åt samma håll som vi så vi slog följde. Vi hade inte pratat många sekunder innan han berättade att han är instruktör på Götene bk (!!!!) och ska hålla i agilitykursen som jag vill gå med Exxa efter kontakt och grundlydnad. Satan vad liten världen är, hur stora är oddsen att man springer på två instruktörer på samma dag?! Jag skrattade ganska bra åt det för mig själv på vägen hem. Det börjar bli riktigt trevligt att gå ut och gå med Exxa i trafiken nu, hon drar lite precis i början men sedan går hon fint i kopplet och har börjat fatta "fot" nu trots att vi inte har tränat det så mycket. Förhoppningsvis blir hon en utav de där sällsynta Huskysarna som kan gå fint i koppel som vuxen.

Ikväll har vi varit hos veterinären med Exxa och hennes öron. Jag fick en sån där känsla för ca 1½ vecka sedan som jag kan få ibland när det gäller Exxa och kollade igenom hennes öron noga och upptäckte att hon var röd i ena örat. Några dagar senare såg jag ett sår som vätskade sig lite. Jag kände på mig att något var fel och ringde Fia som lugnade mig men inte helt så jag ringde och beställde tid hos farbror Lennart. Under helgen såg örat bättre ut, det röda bleknade och det verkade som att örat mådde bättre. Micke nämnde att vi kunde avboka tiden men att vi ändå skulle få betala så då sa vi att vi lika gärna kan åka in. Och tur var väl det...

När vi kom dit kollade veterinär Lennart snabbt igenom hennes öron och sa efter en stund att Exxa har öroninflammation på båda öronen. Vi blev ganska så förvånade med tanke på att vi både har hört och läst att det ska vara smärtsamt och att man märker på sin hund om den har det. Men icke sa nicke sa farbror Lennart, det är väldigt individuellt hur en hund beter sig när den har en sådan inflammation och att det brukar ta ett tag att upptäcka den. Exxas inflammation var i stadie ett dvs under utveckling så det var bra av mig att upptäcka det så tidigt (haha, tack!) Så idag har jag lärt mig det plus att den bara uppstår, det beror inte på något särskilt och vissa hundar har lättare att få inflammationen än andra.
Jag borde inte vara förvånad för jag kände ju på mig att det var något fel men Exxa har sannerligen inte visat det speciellt mycket, hon har kliat sig lite i ena örat men det är ungefär det. Farbror Lennart tyckte hon var jätteduktig som satt snällt medan han grejade i hennes öron trots att hon skakade. I morgon ska jag åka till apoteket och hämta ut örondropparna som Exxa fick, hon ska ha dem två gånger om dagen i ca 2-3 veckor. Nu är det bara att hoppas att hon inte blir en "öronhund". Hon verkar inte ha ont iaf och är precis lika pigg och glad som vanligt.

Vi måste ha haft världens otur för detta är tredje gången vi fick åka till veterinären med Exxa sedan vi skaffade henne, vi har även varit inne för bistick i munnen och pinne i halsen. Nu får det vara bra för några år framöver känns det som.

// Jennie - ångest över plugget.

Ps. Den tredje bilden blev efter lite klippande och klistrande framsidan på Mickes inbjudningskort till sitt kalas. Ds.

Japp, trotsåldern har nu kickat in för fullt hos vår lilla huskytjej. Hon blir snart 8 månader så det var väl ganska väntat. Så här yttrar det sig:

*Exxa kan plötsligt inte kommandot "kom" när hon är lös.

*Det är tydligen visst tillåtet att tigga ganska handfast vid bordet.

*Leksaker som hon tidigare varit rädd om slits nu sönder. Sedan "yyyyyyyyl, vad har hänt med min leksak?! Matteeee!!!!"

*Regeln om att hon bara får ligga i sängen när vi ligger där är nu slopad har vi upptäckt.

*"Matte får inte plugga på dagarna, hon ska vara med mig. Hela tiden. Yyyyyyyyl, skriiiiiik".

Jippie.

Kollar man på blocket är det väldigt många huskys till salu i åldern 8-12 månader, antagligen för att de kommit in i trotsåldern och ägarna inte klarar av dem. Lite sorgligt att ge upp så lätt. Jag tror att det är väldigt viktigt att träna extra mycket men framförallt noggrant under denna tid och det tänker vi göra också. Tack till Erika och Fia för alla bra tips!

Exxa växer iaf så hon knakar, 56 cm hög är hon nu (fast det är inte exakt, för att veta exakt krävs en riktig måttstock, pälsen räknas ju t ex inte) och vid vägning förra veckan visade vågen på 16.6 kg. Trodde nästan att hon skulle börja löpa där ett tag strax efter syster Quattro då hennes könsorgan var lite svullet men inget har hänt och hanhundar visar inget större intresse så det verkar dröja. Lika bra egentligen för då hinner hon växa lite till innan.

Nu är även Exxas första dragsele beställd, det blev en röd till hennes ljusa päls, kommer om ca 2 veckor. Det ska bli så roligt att få börja dra med henne, låta henne göra det som hon instinktivt är bra på. Ännu roligare ska det bli att se henne i ett riktigt spann, om allt går som det ska så blir det hos uppfödare Fia nu i februari, spännande! Jag kan i princip ingenting om drag, inte mer än vad jag har läst och sett så det har känts ganska konstigt att tänka på att man om några år har ett eget litet spann att dra med. Förhoppningsvis lär man sig fort hur man ska gå till väga och får ett duktigt hundspann, tänk, bara tänk om man någon gång törs tävla i drag... Ojoj! =)

Jaaa.... annars händer inte så mycket här i Götene. Jag försöker komma ikapp med plugget och Exxa försöker hindra mig, just nu leder hon... Hon försöker även hindra mig från att söka jobb, det var med nöd och näppe som jag fick iväg min allra första arbetsansökan igår, som kurator inom alkohol och droger. Jag har nog inte en chans att få det men det känns ändå bra.

I helgen blir det plugg och ganska lugnt, vi ska nog åka en sväng till brukshundsklubben som vi brukar göra på helgerna och träna lite, kanske spår eller inkallning. Exxa är grymt bra på att spåra! Dessutom har hon nu kopplat "stanna" otroligt bra, jag kan sätta henne på gräset och gå iväg en bra bit medan hon snällt sitter still och väntar på att jag ska ropa "kom". Övningen där jag knackade på ett lock för att få henne att markera med tassen har också gått framåt, nu kan jag gå iväg, lägga ner locket på backen och ropa "markera" och då störtar hon fram och drämmer tassen i locket så det nästan ekar =)

Det bådar gott inför framtiden.
Såvida inte all lärdom försvinner nu under trotsperioden då vill säga.......................

// Jennie - nybakat bröd, mums!