Gud vad söt min lilla hund är, jag blev alldeles rörd när jag läste husses kvällsinlägg igår. Tänk att hon saknar mig så mycket när jag är borta...
Inatt har hon sovit med oss i sängen hela natten, jag har fått ligga med benen uppdragna mot magen eftersom Exxa tog över hela min fotända och halva mitt täcke, haha. Men det gjorde inget, jag ser hellre att hon ligger bekvämt än att jag gör det. Såna tankar kan tydligen verka underliga för vissa men för mig är de helt normala :)

Jag brukar aldrig sätta klockan nu för tiden eftersom Exxa brukar väcka mig vid 8-8.30 tiden så jag blev ganska chockad när jag självmant vaknade i morse, såg Exxa ligga och snusa vid mina fötter, vände mig om och tittade på klockan... och såg att den var 10.05!!! Galet. Där gick hela dagsplanen åt helskotta. Fast egentligen gjorde den det redan igår kväll på jobbet.

Igår var jag faktiskt jävligt stolt över mig själv. Jag får ju inte lov att berätta något om mitt jobb men jag kan säga att jag igår lärde mig väldigt mycket om mig själv. Jag är känslig som person och blir löjligt nervös vid tävlingar och utställningar - MEN - i en riktig krissituation så är jag totalt lugn. Hjärnan är kylig och logisk, hjärtat slår i samma takt som vanligt, jag börjar inte svettas eller darra eller visar något som helst tecken på svaghet. Jag är väldigt väldigt nöjd med hur jag hanterade situationen igår kväll och att det inte kom någon form av efterreaktion som påverkade mig själv eller andra. Jag är helt slut idag dock :)

// Jennie - dags att ringa några samtal.