I en bostadsrätt på 75 kvadrat någonstans i Sverige pågår det just nu ett rejält utställningssnurr. Det är så mycket som ska planeras (tex mat ikväll och hela dagen i morgon) och packas (tex tält, alla papper, termosar, stolar, filtar, tårtor, rastlina, koppel, öronrens, hundmat och vatten, mutor, leksaker, olika koppel, olika klädombyten, tårtorna ... the list goes on and on). Husse springer som en tok, matte sitter med 38.6 i feber framför datorn och försöker undvika att vara i vägen, Exxa hoppar runt med leksaker i munnen och vill busa, telefonen ringer och var femte minut undrar vi om vi har glömt något. Från en sjuklings perspektiv måste jag säga att det känns som en ganska rolig dag, antagligen för att Micke åker på att göra mest jobb =)

Dagen började intressant, jag vaknade med ett gurglande ljud och tittade upp för att se en liten husky stå över mig med ena tassen på mitt struphuvud, inte bekvämt. När hon märkte att jag var vaken satte det vanliga morgongoset igång med slick över hela ansiktet, husse fick samma behandling. Exxa har börjat sova längre och längre nu, inatt har hon t ex sovit mellan 22.30 - 08.15, skönt att slippa bli väckt kl 07 varje dag... Micke tog ut henne för en morgonkiss och sedan låg hon på mig i soffan och tiggde bitar från min äggsmörgås och såg på Gilmore Girls. Hon verkar tycka att det är något konstigt med matte och varje gång jag får en hostattack kommer hon störtande och slickas och pussas för att verkligen kolla så att allt är ok. Lilla älsklingen min =) Mattes röst är inte rolig idag, en hes älgkalv hade varit stolt över att få ha pipor som låter som mina men förhoppningsvis är luftrören bättre i morgon. Om inte så är det bara att plocka fram det gamla vikingapsyket och stärka det med några alvedon.

Det känns ändå ganska lugnt just nu när det gäller utställningen, jag är lite nervös eftersom jag ska visa upp Exxa och inte har en aning om vad jag pysslar med men uppfödare Fia skulle visa allt innan så jag litar på henne. När det gäller ev vinst så känns det också ganska okej, visst har förväntningarna trissats upp av att t ex tränarna på valpkursen har sagt att de tycker Exxa är ett "kanonfint exemplar" och att hon antagligen kommer vara en av de finaste valparna där men å andra sidan kommer det finnas äldre valpar och mer erfarna uppvisare i samma klass så det får gå som det går. Jag tycker det är ganska kul att spekulera och klura (jag är ju våg) men i morgon får vi veta säkert. Vi vet ju redan nu att Exxas huvud är lite litet i förhållande till hennes kropp, det har inte riktigt hunnit växa ikapp resten än så det är mycket möjligt att vi får höra det i morgon men det betyder egentligen inte så mycket. Inte såå mycket iaf... Fan att man ska vara en sådan tävlingsmänniska!!! Egentligen tror jag att förväntningarna ökar av nervositeten också, jag vill inte göra bort mig genom att springa åt fel håll eller klanta mig på något annat sätt så Fia får skämmas för mig =)
Jag önskar ibland att jag kunde vara en sån där strategisk person som medvetet spelar oberörd typ "det får gå som det går, jag bryr mig egentligen inte". På så sätt verkar det inte som att personen i fråga blir besviken om det nu skulle gå åt helvete, man räddar sitt ansikte lite liksom. Men jag är för ärlig. Det är inget jag sörjer över heller egentligen.

At the end of the day så tror jag att alla känner likadant; vi älskar våra hundar och vill få det bekräftat att de är lika fina som vi så objektivt (eller hur!!!) tror.

Micke tar det här mycket bättre än vad jag gör med kommentarer som "jaja, vi får väl se hur det går" och "det beror ju helt på domaren, hon kanske säger en sak och nästa gång vi ställer ut kanske den domaren tycker något helt annat". Jag ska försöka ta till mig Mickes lugna synsätt och även försöka trycka ner alla elaka tankar (som handlar om hur de andra valpägarna kör i diket på vägen till arboga, får nej av veterinären och glömmer sina hundpapper) och bara ha kul. Vill jag vinna? Ja som FAN! Men om inte, så kommer det fler utställningar, andra domare och framförallt; hur det än går får jag ta med mig min älskade goa fina underbara Exxa-valp hem när dagen är slut. Och det får ingen annan. Så "neneneneneeee" på er!

Önska oss lycka till :D

// Jennie - feber visar verkligen fram min mogna sida.

Ps. Köp Hemmets Journal (oktober), min vovve är på bild där!! (Jag borde väl nästan få royalty...??!!) *ler*