På söndagmorgonen var det upp tidigt som gällde. Exxa väckte mig genom att hoppa på min mage och minuten efter hör jag Fias äckliga pigga stämma skrika "Gomorron gomorrooooon!" Ja tjenare. Vi blev ganska försenade av diverse letande och fick köra fooort ner till Hässleholm, tur att Micke är en sådan säker bilförare! =)

Vi hittade utställningsplatsen av en ren slump och trängde oss in bland allt folk, hela Qpoolen var full. Tur att Viskos snälla föräldrar hade tagit en bra plats åt oss. Exxa och Visko var väldigt lika, det är så skumt att se en hund som är så lik ens egen, även lilla Tióne som har bott inne i några månader är en nästan exakt kopia av Exxa. Weard.

Sedan var det bara att vänta och vänta vilket gör mig ännu mer nervös, jag hatar att vänta och Exxa är likadan. Jag visste inte att man får lov att lämna ringen och gå en sväng så länge som man håller koll på när det är ens tur, det upplyste Fia mig om efteråt och det ska jag verkligen göra i Vaggeryd!

Exxa, som var så lugn och fin under väntan, började krångla i ringen, det är ju så jäkla typiskt! Hon började pipa och jag hade fullt sjå med att få henne att vara tyst, inte det lättaste och inte hjälper det ens nervositet heller...! Hon stod still ganska bra inför domaren, jag fick flytta på henne några ggr för att sträcka ut hennes rygg lite men annars skötte hon sig bra. Dock kände jag att vår kontakt inte var så bra i ringen som den brukar vara, förmodligen en kombination av att hon kände min nervositet samt att hon inte ville ha godiset jag hade med mig. Inte bra men nu vet jag det tills nästa gång. Däremot fick jag fram hennes fina steg (så bra som man nu får fram det inomhus på ett halt golv) och det kändes super för oj, vad jag har kämpat med det. Jag skadade mina knän väldigt illa i en ridolycka för ett antal år sedan och har sedan dess knappt fått träna alls vilket gör att jag nu inte springer så bra. Och springa bra måste man om man ska hinna med en liten Husky... Men det gick jättebra och Exxa travade så fint jämte mig så det är vi jättenöjda med! Det är så kul att se att man gör framsteg!

Det är därför vi åker på dessa skk utställningarna, visst hoppas man på att man får en domare som kan draghuskys (vilket inte händer så ofta) men framför allt så vill jag känna att jag som handler gör framsteg efter varje utställning, det är det viktigaste; att känna att man är nöjd med sin prestation. Exxa behöver egentligen inte träna så mkt, hon ställer sig fint själv, det är mer jag som behöver träningen. Jag har en tentens att bli väldigt nervös i tävlingssammanhang vilket gör att jag spänner mig och glömmer bort vad jag ska göra vilket leder till att jag gör fel och blir ännu mer stressad. När jag tävlade i hoppning med min ponny kräktes jag både före och efter de första 10 gångerna, haha. Sedan gick det över och vi tog oss så långt som ponny-sm. Jag hoppas att det gäller i hundvärlden också, isf kommer jag efter ca 4 uställningar till sluta vara nervös och bara ta det som en kul grej =)

Hur gick det då? Jo, Exxa blev trea med jättefin kritik och det är jag jätteglad över så vi kom hem med rosett och pokal, jättekul!

Exxas kritik: elegant 8 månaders tik. Feminint huvud, något tunt nosparti. Elegant hals, fina öron. Något tunn bröstkorg, bra kors + svans. Något tunn benstomme. Bra tassar, sunda eleganta rörelser. Tillräcklig päls av bra kvalité. Trevlig och välpresenterad.

Vi visste ju sedan innan att vi inte skulle vinna då 9 av 10 skk domare föredrar showhuskys. Denna domare hade dessutom tidigare gett bra placeringar till showisar så det var ingen överraskning att vi inte vann direkt om man säger så =) Vi är jättenöjda ändå, Exxa är verkligen underbar och jag skulle inte byta henne för allt guld i världen!

Efter utställningen fick Exxa och Visko leka lite, det syntes att de tyckte det var kul för bådas ögon riktigt lyste upp, det var gulligt att se. Fia och Micke passade på att knäppa lite kort på systrarna, man får ju passa på =)



Sedan bar det tillbaka till Vaggeryd, vi stannade och köpte mat på ica, Fia ville göra faijitas (stavas det så tro?) till oss då vi aldrig hade ätit det innan. Vi stannade också till på den plats där Vaggerydsutställningen ska vara, det var jätteintressant att se, känns alltid bättre att åka till en plats där man har varit innan. Sedan åkte vi tillbaka till Krokavadet och gjorde mat, Fia tog in Haldex och Silve till Exxa så det var livat en bra stund =) Halex kröp upp i Mickes knä och gosade med honom och det gillade inte Exxa alls, hon hoppade upp i soffan och morrade och skällde argt på Halex, ungefär som "Det där är MIN husse så flytta på dig!" och jagade till slut ner honom från soffan, så jäkla kul! Lilla pluttan vår.

Vi lämnade Småland vid 19-tiden, var hemma i Götene vid 21 med en väääldigt trött liten valp som dock piggnade till när vi kom in. Borta bra men hemma bäst =)

Måste passa på och tacka Fia för en underbar helg! Du är den bästa uppfödaren som finns, ställer alltid upp med tips och råd och svarar på alla dumma frågor från oss som så gärna vill lära oss allt om Siberian Husky rasen. Du är ovärderlig, tänk att vi inte bara fick en ny familjemedlem den där dagen i augusti utan även en god vän... Vem hade kunnat ana det?!

Vi har smådragit lite här hemma sedan vi kom hem, först drog Micke, jag och Exxa på måndag eftermiddag, det gick fint och sedan drog Exxa och jag igår morse vilket gick ännu bättre än dagen innan, jag kunde sacka efter utan att hon vände sig om, istället knatade hon på ordentligt. Det är så fint att se hur huvudet sträcks framåt, hur svansen sänks, hur hela kroppen sträcks ut och börjar arbeta... Wow.

Min förkylning har blivit sämre efter helgen, kanske inte så konstigt. Har haft nästan 39 i feber nu i veckan men mår inte dåligt egentligen; inte snuvig eller hostig, bara lite öm i halsen och i såren jag fått i tandköttet. Är liksom mest trött så Exxa och jag har tagit det lugnt dessa dagarna, husse Micke har åkt på långpromenaderna istället och jag har fokuserat på skolan. Vilket jag förresten ska göra nu med...

// Jennie - Tjing!